Varför vill man visa en perfekt yta?

Jag har ju jobbat de senaste tre åren med ett projekt som handlar om risker och möjligheter på nätet (för unga med neuropsykiatiska diagnoser). Det har lett till att jag på ett privat plan har börjat fundera lite mer vad jag ser och gör i sociala medier, det har också lett till att jag börjat intressera mig mer vad mina barn gör på nätet. Själv tycker jag att det har lett till att jag lärt känna mina barn bättre. Det sker så mycket i deras vanor på nätet som gör att om man inte hänger med så missar man en stor del av deras liv.

Våra ungar har fötts in i den här världen, de har inte samma erfarenheter som många av oss äldre och kan inte jämföra med ett liv utan internet och därför måste vi vuxna anpassa oss efter vad som faktiskt sker i utvecklingen och inte fastna i våra egna erfarenheter som vi tycker är så positiva. Vi måste sätta oss in i deras värld eftersom internet inte var den där flugan alla pratade om, internet är här för att stanna och det finns en hel generation som inte känner till att det fanns ett liv före internet.

Därför är det också extra viktgt att vi agerar som goda förebilder. För mig är ärlighet en sådan egenskap som gör folk till goda förebilder. Ärlighet är också en av de egenskaper som man ser ganska lite av på nätet. Alla vill visa upp filtrerade sidor av sina liv (inkl mig själv). Finns det tre bilder på samma situation och jag skall välja en så väljer jag den snyggaste även om verkligheten såg annorlunda ut. Så fungerar vi människor. Vi vill hela tiden sätta ett proffsigt och snyggt utförande framför ett ärligt. Det är som att vi marknadsför oss själva fast vi ingenting skall sälja, förutom bilden av oss själva. Det finns undantag självklart, även om undantaget brukar uppskattas av mängder av människor så är det ändå väldigt få som tar efter och det blir alltid uppdelningar och olika "läger" beroende på hur ärlig mot sig själv man är och vad man tycker. Stina Wollter är ett bra exempel på det.

Vi vuxna förebilder lär våra yngre att det inte är ok att ha skavanker, det är inte ok att misslyckas och vi lär dem att en polerad yta är samma sak som framgång. Sen står vi och beklagar oss över ungarna idag, över deraas selfies och narcissism trots att det faktiskt äv vi som lärt dem att ett polerat yttre är det som säljer. Vi förfasas över att näthat ungar sprider när det i själva verket är de vuxna som står för det mesta av hatet och det är också vi som banat vägen för de yngre.

Nä bit ihop, våga visa verkligheten, lär våra barn att misslyckanden är ok, våga vara dig själv på riktigt även på nätet för på nätet är på riktigt för alla men speciellt för den senaste generationen som fötts in i det här och som inte har några erfarenheter än att nätet finns.

(Bilden föreställer mig för några år sedan när jag ironiserar över duckfacetrenden och gör en double duckface).



0